Bakom en fusions kulisser
I början av november fick fackklubben på det franska storbolaget Alstom en postförsändelse, som slog ner som en bomb:
Hemliga styrelsepapper med prydligt uppställda mål för personalneddragningar. De drabbade i koncernens företag finns inte bara i Frankrike, utan även i Tyskland, Sverige, Tjeckien, Italien, Storbritannien, Indien och Australien.

Den 23 mars 1999 hade styrelserna för de två internationellt opererande storbolagen på energiteknikområde ABB och Alstom informerat om fusionen av sina divisioner för energiteknik. Bådas affärsområden som sysslar med energiproduktion går samman i ett nytt gemensamt bolag under namnet "ABB Alstom Power" och finansieras hälften var av moderbolagen. Stolt meddelades att man därmed hade skapat en "global leader" - ett världsledande företag för energiproduktion.

Vinstmaximering är målet
Enligt meddelandet ska det nya bolaget sysselsätta 54 000 personer i över 100 länder. Effektivitets- och produktivitetsökningen samt besparingarna, som kan åstadkommas genom "synergieffekter" (samordningsfördelar) uppskattades till 400 miljoner euro, ca 3,6 miljarder kr, på år, efter tre, fyra års övergångstid. Som säte för huvudkontoret valdes Bryssel, förmodligen för närheten till EU-kommissionen. Men samtidigt bestämdes att den nya firman juridiskt och därmed skatterättsligt registreras i Nederländerna - skatterna där är helt enkelt gynnsammare.
Detta agerande är typiskt för fusionerna mellan olika storkoncerner som under de senaste månaderna rullat fram som en stormvåg. Oftast är fusionsparterna storbolag som agerar över hela jordklotet.

ABB
ABB bildades 1988 genom fusionen av svenska ASEA med schweiziska Brown Boveri och huvudkontor i Zürich. Koncernen har 180 000 anställda i ca 800 företag i 140 länder. Verksamheten är inriktat på anläggningsbyggnation i bredaste bemärkelse. Ett kärnområde är energiteknik med kraftgenerering, kraftöverföring och kraftdistribution. Men i ABB ingår också flygplatsanläggningar, dagbrotts- och gruvteknik, cement- och gipsverk, olje-, gas- och petrokemiska anläggningar, dryckesproduktion, mejerier, sockerfabriker m m. Naturligtvis finns det också koncernägda finanstjänster som förmedlar lukrativa krediter till uppdragsgivarna för finansieringen av beställda anläggningar. Bland ABBs stora projekt finns f n en ledande roll vid i bygget av Shanghais nya flugplats och av fraktdivisionen på flygplatsen i Hongkong. ABB har kontor i Sverige och Schweiz, Tyskland, Belgien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Portugal, Spanien, Tjeckien, Bulgarien, Ryssland, Israel, Sydafrika, Kanada,USA, Australien m fl.

Alstom-Koncernen
Alstom-koncernen anger 100 000 anställda i mer än 60 länder. I dess nuvarande form bildades Alstom i juni 1998 genom omstrukturering av tidigare GEC-Alstom med främst franskt och brittiskt kapital. Kärnområden är järnvägsanläggningar, vagn- och lokomotivproduktion, signalanläggningar, spårvagnar, tunnelbaneanläggningar samt färjor och båtar för frakt- och passagerartrafik. Liksom ABB sysslar även Alstom med energiteknik.

Svindlande profitökning
ABB rapporterar i ett pressmeddelande 19.10.99 att koncernen under årets första nio månader har åstadkommit en "tvåsiffrig vinstökning" jämfört med 1998, från 1,31 miljoner dollar till 1,747 miljoner dollar . Det är en tillväxt med 33 procent.
Alstom informerade vid bokslutet den 31 mars 1999 att företagets resultat innan skatt hade stigit från 433 miljoner euro år 1997/98 till 522 miljoner euro (ca 4,4 miljarder kr). En ökning med 20,5 procent.
Tillväxtsiffrorna visar, vad fusionen av de två handlar om: genom koncentrationen av forskning, konstruktion och produktion och erövringen av ännu större marknadsandelar ska vinsten ökas ännu mer.

Elefantbröllopets följder
Men hur blir det med arbetsplatserna? De Alstom-anställdas fack i Frankrike har redan tidigt försökt att får veta hur fusionen kommer att påverka de anställda.
På ett möte med fackliga representanter från Alstom-företagen den 10/11 juni försökte de t ex att i närvaro av kollegor från olika europeiska länder att pressa sin chef Pierre Bilger på ett svar om "elefantbröllopets" konsekvenser för de anställda. Hans svar: "Jag inte säger någonting om detta, eftersom fusionen ännu inte är verkställd".
Den 28 juli kom en ny förfrågan, denna gång riktat till Alstoms personalchef Kees Kruit, på ett möte med ledningen för företagets "euro-fack". Nu ljöd svaret: "Jag kan inte svara på detta, eftersom det inte längre ingår i vår koncern".
En månad senare, den 27 augusti, exploderade affären: "Alstom-direktionen hade registrerat personliga data om 548 anställda i dotterbolaget "Alstom Energy Systems" i Velizy utan vetskap av de drabbade eller deras fackliga representanter och försett dem med kommentarer som "lustlös", "inte 100 procent pålitlig", "inskränkt" eller "har ett förflutet", men även "behåll anställningen" eller "omflyttning". De drabbade förstod detta som en förberedelse till avskedanden.

Anonym post
Kort därefter, den 16 september, fick fackklubben på Alstom-företaget i La Corneuve första gången anonym post. I kuvertet utan avsändare fanns en kopia på ett flersidigt dokument med rubriken " Reorganisationsprojekt för ABB Alstom Power Frankrike".
Pappret hade utarbetats av en expertgrupp med det krigiska namnet Country Task Force - som kan översättas med Specialstyrka för landet. Signerat var dokumentet med initialerna av ABB Alstom Power France, Vincent Maurel. Papperet var daterat den 27 juli 1999 - alltså en dag innan Alstoms personalchef var "oförmögen" att upplysa de fackliga representanterna om fusionens konsekvenser. Dokumentet innehöll prydliga uppställningar om bolagets framtida struktur och "rationaliseringarna".
Bolagsstyrelsen kunde inte bestrida dokumentets existens, när facket drog fram det i offentlighetens ljus. Men den påstod, att det endast handlade om ett "arbetspapper", överläggningarna var ännu inte färdiga. Oavsett detta fick CGT-representanten Francine Blanche den 11 okt ett rekommenderat brev från sin chef, där han förklarade att man i den nya firman eftersträvade "ett sunt socialklimat". Samtidigt anmärkte han emellertid att offentliggörandet av det förtroliga dokumentet, som endast var avsett för företagsledningen, måste betraktas som "en störning av bolagets goda utveckling".
Slutligen bestämde dock direktionen på grund av personalens oro att i slutet av september och i mitten av oktober kalla de anställdas representanter till en officiell "information". Där fick de visserligen höra om företagens nya struktur, men definitivt ingenting om konsekvenserna för de arbetande.

Ännu en slump med posten
Men sedan fick den fackliga organisationen ännu en gång hjälp av slumpen. De kom över ett e-post-brev med ABBs brevhuvud, ett cirkulär daterat den 16 sept, skrivit på engelska av en ledande tjänsteman på ABB Alstom Power, avdelning uppvärmningsanläggningar, till sju anställda som har hand om "omstruktureringsplanerna". Brevets mottagare uppmanades att under alla omständigheter färdigställa samtliga planeringar till den 28 sept, eftersom det var dagen för "presentationen för direktionen".
Och så följde snyggt och prydligt en tabell, där land för land hade radats upp med en kolumn, hur många arbetsplatser skulle "sparas in", för tillfället enbart på området " uppvärmningsanläggningar": i Frankrike 346, i Tyskland 259, i Tjeckien 255, i Sverige 137, i Indien 1 440, I Australien 50. Bakom Japan, USA och Norge stod ännu ett frågetecken. Sammantaget alltså ca 2 500 arbetsplatser mindre enbart i denna avdelning.
Det är bland annat detta, storkapitalet kallar för "globalisering".
Pierre Poulin/UZ