Men löddret spolas snart bort och kvar återstår ingenting . Moderaterna lovar miljoner och åter miljoner till pensionärerna om budgeten tillåter. De rödgröna lägger till ytterligare några miljoner om budgeten tillåter. Det är lätt att lova med denna lilla fotnot som tillägg, om budgeten tillåter. Det är dags nu att politikerna ställs inför de svåra frågorna. Det är dags att vi får konkreta svar.
Skall elitens skattesänkningar betalas av henne eller av henne?
100 000 sjuka blir kränka och fattiggjorda, friska löntagare får se sin trygghet undermineras när rättssäkerheten i sjukförsäkringen sätts ur spel. Utförsäkrade sjuka grips av förtvivlan, med förvärrad sjuklighet som följd. Uppemot 5 % av utförsäkrade riskerar att göra självmordsförsök och närmare 90 % blir deprimerade. Vi har vid flera tillfällen försökt diskutera med lagstiftarna i alliansregeringen men möts av kalla handen. De anser att de inte kan diskutera utförsäkringarna med oss eftersom man inte kan diskutera ”något som inte finns”. Som medborgare och medmänniska ber jag dig att höja rösten mot de orättfärdiga utförsäkringsreglerna!
Så skriver RESURS. Politierna inom alliansen skyller på att lagstiftarna inte kan se alla konsekvenser av sina stiftade lagar. Hur kunde då jag som lågutbildad okunnig gräsrot se vart dessa lagar skulle leda? Jag tror inte att de lagstiftande besitter en sådan okunnighet. Givetvis var man mycket medveten om vad man gjorde. De som har det dåliga omdömet att bli sjuka ska betala elitens skattesänkningar. Arbetarna köps med någon tusenlapp extra i plånboken.
Den tusenlappen får arbetarna betala med en försämrad barnomsorg. Visserligen lovar Jan Björklund nu att barngrupperna inom förskolan ska minska. Att man sammanfört barnen till större enheter med minskad personal skyller han på kommunerna. Men om kommunerna ska tillhandahålla en god barnomsorg krävs det att de tillförs medel.
Moderaterna ställer arbetslinjen mot bidragslinjen men i ett välfärdssamhälle ingår båda dessa komponenter. Moderaternas politik har istället ökat bidragsberoendet genom att man försämrat både a-kassa och sjukförsäkring, trygghetsfaktorer som är grundläggande i en sann demokrati.
Vi ser dagligen dags hur vår demokrati nedmonteras sakta bit för bit. Vi är snart tillbaka till tiden före Ådalen.
År 1932 alltså året efter dödsskjutningen i Ådalen bildades det för första gången en socialdemokratisk regering i Sverige. De socialdemokratiska arbetarna var naturligtvis lika upprörda som de kommunistiska arbetarna över vad som skett året innan i Ådalen.
Det första den nyvalda socialdemokratiska regeringen beslutade om var att i lag förbjuda militären att i fredstid lämna kasernområdet. Vidare beslutade regeringen att i lag förbjuda bemanningsföretag. Vi den tiden hade dessa företag som ägdes gemensamt av dåtidens fabriksägare till uppgift att förse bolag där arbetarna strejkade med strejkbrytare, säger Lars Lundberg i ett tal. Läs hela talet här.
Vi ser vad som hänt med dessa lagar. Bemanningsföretagen är åter på plats vilket urholkar arbetarna rätt till strejker och andra motåtgärder. Regeringen har nu åter fått mandat att sätta in miltär vid social oro och stora demonstrationer som hotar ordningen i samhället. Det har under en lång tid varit polisens uppgift inte militärens.
Vi ser hur vår demokrati urholkas bit för bit äts den upp av byråkraterna inom EU och deras hemliga lagstiftare som skriver lagar och regler bakom lykta dörrar. Vi ser hur rasismen och främlingshatet växer fram ur de högervridna länderna inom EU. Vi ser det inte minst i behandlingen av romerna och den växande islamofobin som även fått sin näring här i Sverige. Folkpartiets Jan Björklund fiskar efter röster i grumliga vatten. Han talar om burkaförbud som om det vore en kärnfråga. Var är satsningarna på förstäderna och de invandrartäta områdena? Var är satsningarna på ungdomsverksamhet och ungdomsarbetslösheten? Vi har istället fått se den ena nedläggningen efter den andra på ungdomslokaler och fritidsgårdar. Som motåtgärd på följderna av dessa nedläggningar har vi istället fått se starkare polisiära insatser.
Vår demokrati har tagits ifrån oss. Sakta bit för bit säljs vårt land till de stora multinationella bolagen. Våra naturtillgångar ligger i händerna på dessa skövlare. Vår alliansfrihet har vi sålt till en militärmakt i en annan hemisfär. En militärmakt som förväntar sig att vi ska skänka våra söners liv till deras orättfärdiga erövringskrig. Vi fick inte rösta om Lissabonfördraget. Ett fördrag som slutligen innebär den totala makten för näringslivet och de stora kapitalägarna. Euron har vi dock en gång fått rösta om och svenska folket sade nej. Nu vill folkpartiets Jan Björklund ha ytterligare en omröstning sedan ytterligare en tills folket röstar som makten vill. Det är vad som återstår av vår demokrati att rösta som makthavarna vill och vi har ännu kvar rätten att rösta på vilken färg våra förtryckare ska ha. Rödgröna eller blå, brun, gröna. Vad spelar det för roll? Vi ser ingen större skillnad i den likriktade politiken. Kanske kommer trygghetssystemen att få en liten tidsfrist under en rödgrön allians men annars är de alla styrda av kapitalägarna, våra verkliga makthavare.
Media: Aftonbladet 1, Aftonbladet 2, Aftonbladet 3,Dn 1, Dn 2,Dn 3,Dn 4,Dn 5, Dn 6, Dn 7, Svd 1, Svd 2, Svd 3
Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna, val 2010, alliansen, folkpariet, moderaterna, rödgröna, jan björklund, islam, burka