Så tittar månen ned på dårarnas paradis. Dårarna som bestämt sig för att förgöra världen. Hur började det? Det började med världens största konspiration, Nine eleven, då två flygplan lyckades rasera tre byggnader. Flyplanen var knappast fyllda av termit men termit har hittats i resterna av tornen som föll som vid en planerad sprängning och av termit fick de sjuka brandmännen sina lungskador. Vården för sina skador fick de söka på Kuba. Då startades kriget mot Islam och ”ondskans axelmakter.” Libby och Wolfowitz fick sitt Perle Harbor och Richard Perle såg de framtida storslagna sångerna diktas om USA:s hjältemod.

”Om vi bara delger världen vår vision och omfattar den helt och fullt och inte försöker förpacka den med skicklig diplomati, utan helt enkelt bedriver ett totalt krig…kommer våra barn att sjunga storslagna sånger om oss i framtiden,” sade Richard Perle i en intervju med John Pilger.

Irak, Iran, Syrien, Libyen, Libanon låg på den amerikanska extremhögerns krigslista. Afghanistan behövdes också av strategiska skäl av det land som bestämt sig för att lägga under sig världens energitillgångar och få den totala militära och ekonomiska makten. Nu när krigen tömt statskassan får man lov att ta hjälp av islamisterna. Det är ingen konst att ställa de olika religiösa fraktionerna mot varandra. Sedan beväpnar man bara den ena gruppen.

”Kina, Ryssland och Iran ska enligt FarsNews hålla en militärövning tillsammans med Syrien inom en mycket snar framtid. Ytterst märkligt att hålla en militärövning i ett land under fullt inbördeskrig,” skrev jag för en tid sedan. Nu pågår en militärövning i Syrien. Vi har inte fått läsa mycket om den i våra media. Pentagon vill väl hålla tyst om den ytterligare inblandningen i denna övning, för att det krigströtta folket inte ska få vetskap om vilka krafter som vill stoppa de amerikanska hjältarnas framfart.

Man måste inte älska Gadaffi eller al-Assad för att önska det Libyska och Syriska folket fred och fri från utblandning utifrån. Predatorerna slet Libyen i stycken. Och från den ”demokrati” västvärlden skapat i Libyen flyr människor i ranka båtar. De tillåts inte ens ta med sig en flaska vatten. 54 flyktingar har nu dött på Medelhavet. En överlevde och kunde berätta om flykten.

Nu hyllas de fria val som hålls i landet. Men frihet är så mycket mer än val. Först och främst måste alla politiska inriktningar inom landet få delta. Ville Libyens folk offra sina fria bostäder, sin fria sjukvård, sin fria undervisning och sin fria vattenförsörjning för en skendemokrati? Vem frågade folket? Det var endast Obama och Hillary Clinton som tillfrågades och herr Sarkozy som lät skicka franska specialtrupper. CIA och Mossad fanns givetvis på plats också. Mossad som använder termit i sina bomber.

Nu talas det om att turkiska och amerikanska specialförband verkar inom Syrien av människor som ursprungligen kommer från Mellanöstern. Det är med största sannolikhet så. Det brukar vara så i de länder USA startar upp oroligheter för att sedan få gå in med militärmakt för att ”försvara folket.”

Oppositionen i Syrien ropar efter flygförbudszon och Hillary Clinton vill gå in med militära styrkor för att avsätta al-Assad som står hindrande i vägen för ett kärnvapenkrig mot Iran.

Ryssland anklagas för att förse Syriens regering med vapen men vem beväpnar rebellerna? Givetvis har MEMRI nu bråda dagar med att lägga skulden för allt våld på Assad. Syrien betraktas ju av Israel och Turkiet som ett hot. Man vill helst se ett uppdelat och försvagat Syrien precis som man ville se ett uppdelat och försvagat Jugoslavien och det fick man ju också.

Och nu börjar sanningarna om Jugoslavien så sakta krypa fram. De som sitter bakom domarskranket i Haag borde istället sitta på de anklagades bänk.

”För sjutton år sedan mördades 8 000 människor utanför den bosniska staden Srebrenica. Men för Hasan Nuhanovic, under kriget tolk åt de nederländska FN-soldaterna, började folkmordet långt tidigare. Han beskriver den fredade zonen runt Srebrenica som ett tre år långt koncentrationsläger – vaktat av FN.

-Det som hände i juli 1995 var slutet på folkmordet. Och FN-soldaterna, den holländska bataljonen lämnade över människorna till serberna, också min familj.” Sedan bombade NATO serbernas civila med klusterbomber.

MEMRI och Pentagon säger ett men ögonvittnesskildringarna från Syrien säger något annat.

Nedan är en Goggleöversättning. Jag ger mig inte tid att rätta grammatiken. Ni förstår säkert ändå.

Här är översättningen av gäst artikeln av den tyska författaren och journalisten Jürgen Todenhöfer:

Författare Jürgen Todenhöfer i Syrien: Mitt möte med Assad

Jag bara förbereder mitt femte resa till Syrien, eftersom telefonen ringer. En vän till den syriska presidenten har bett om min erbjudande från november förra året, att intervjua Assad för ARD, fortfarande gäller.

Ska jag göra så här mot mig? De kommer att anklaga mig, att jag har erbjudit Assad en propaganda plattform. ARD (SN: tyska delstaten media) lade därför fram exakta villkor för intervjun. Den syriska regeringen tyvärr också. Inget främmande kameraman tilläts stå i den mottagande rummet under intervjun.

Åtta dagar sedan flög jag till Damaskus. Där genomförde jag intervjuer med offer för krig. Medlemmar av oppositionen hade arrangerat detta möte.

Jag talade den längsta tiden med Ahmed , en ung man från Houla (Hula). Där hände det mest fruktansvärda massakrer under kriget för några veckor sedan.

Vänner från de närliggande byarna, med vilka Ahmed hade nyligen demonstrerade mot Assad, har invaderat in i hans hus för att döda honom och hans familj. De anklagade honom att han hade konverterat till den shiitiska tron. På något sätt lyckades han det, att övertyga sina gamla vänner, att han fortfarande är en sunnimuslim.

Då mördarna rusade in i huset bredvid, där hans bror bodde med sin familj. De har faktiskt omvandlades till shiitiska tro. De mördades tillsammans med sina barn av rebellerna.

Från fredliga demonstrationer av de första månaderna av kriget har det blivit ett krig mellan regeringens säkerhetsstyrkor mot tungt beväpnade rebeller, som redan för länge sedan.

De fredliga demonstranter gamla marginaliseras. Som beskriver detta krig med slagordet: ”En diktator som dödar sitt eget folk”, har inte förstått någonting.

Jag måste kritisera mycket på Assad. Han bär ansvaret, att hans säkerhetsstyrkor har skjutit i folkmassan och dödade civila under de första protesterna i Daraa (Deraa). Han har att svara för, att hans säkerhetsstyrkor attack kvarter, där beväpnade rebeller har förskansat bakom civila, med tunga vapen. Det dödar också civila.

De radikaliserade grupper av rebeller, kritisera jag, eftersom de dödar civila avsiktligt och sedan mata ut dem som offer för regeringen. Denna ”massaker marknadsföringsstrategi” är en del av de mest avskyvärda sak som jag någonsin upplevt i krig.

Jag klandrar de radikala fraktioner rebellerna som de har nu allierade med al-Qaida kämpar. Jag hade ett långt samtal med en fångad Al Qaeda kämpe, som var inblandad i en bombattack i Damaskus som har trasig 70 personer.

På torsdag eftermiddag, jag sitter mitt emot mannen slutligen kring vilket allt snurrar, Bashar al-Assad. Den syriske presidenten är annorlunda än alla de diktatorerna som jag var tvungen att lära känna i mitt politiska liv. Han är en lugn, eftertänksam man. I intervjun talar han så tyst, att jag hade svårt att förstå honom.

Från halv timmes förberedande möte på onsdag, visste jag att tragedin i sitt land nackdel för honom på allvar.

Som den stora lysande klockan i inspelningsrummet börjar köra, ber jag den första frågan : ”Mr President, varför avgå inte? ”

Hans svar: ”En president bör inte springa ifrån utmaningar, och vi är här just nu framför en nationell utmaning i Syrien. Presidenten kan inte bara fly från en sådan situation. ”

För tjugo minuter svarar han de mest obehagliga frågorna betonade vänlig. Om oppositionen och de väpnade rebellerna, uttryckte han det mer differentierad än vanligt. Många av de fredliga demonstranterna skulle innebära legitima krav, säger han.

Jag ville åstadkomma med intervjun att Väst lär känna en av de viktigaste fienderna lite närmare.

Eftersom man efter de katastrofer i Afghanistan och Irak, jag fortfarande hoppas att våra politiker inser att förhandlingar är bättre än krig.

Media: Svd 1, Svd 2, Svd 3, Svd 4, Svd 5, Svd 6,  Svd 7, Svd 8, Svd 9, Dn 1, Dn 2, Dn 3, Dn 4, Dn 5, Dn 6, Dn 7, Dn 8, Dn 9, Gp, Gp 2, Gp 3,   Gp 4, Dagbladet, Nt,

Läs även andra bloggares åsikter om krig, syrien, memri, pentagon, al assad, libyen, usa, israel, hillary clinton, obama,