Jag ställde för en tid sedan frågan om hur ett virus egentligen muterar. Här är svaret från en svensk virolog och forskare om ni ny är intresserade.
1. Har H5N1, H1N1 och A(H1N1) samma ursprung? Fåglar?
Man tror att smittkällan till pandemier (globala epidemier) hos människa och influensautbrott hos andra djur finns hos vilda fåglar. Influensa är en sjukdom som skall betecknas som en zoonos, d.v.s. en sjukdom som smittar mellan djur och människa. Influensa finns hos tre däggdjur som en permanent smitta med global utbredning: människa, häst och svin. Influensavirus har sannolikt cirkulerat hos dessa djurslag i tusentals år.
A(H5N1) är den benämning som brukar användas på fågelinfluensan och A(H1N1) är den benämning som brukar användas på svininfluensan.
Influensavirus hos människan (Ortomyxovirus) finns i tre typer, A, B och C där influensatyp A kan orsaka pandemier, dvs. en epidemi spridd över hela världen. Influensavirus av typ A delas in i olika subtyper beroende på de två olika proteiner, hemagglutinin (H) och neuraminidas (N), som finns på virusets proteinhölje. Vissa subtyper (varianter) av influensavirus typ A, t. ex. HPAI A(H5N1) (högpatogent fågelinfluensavirus av subtyp H5N1), leder till svår sjukdom både hos tamfåglar samt, i sällsynta fall, hos människor. Influensa A brukar klassas beroende av vilken typ av H respektive N den har på sin yta. H kan vara 1-16 och N 1-9, H5N1 betyder att den har H typ 5 och N av typ 1.
2. Hur förökar sig virus?
Virus kan inte förökas utanför en levande cell. Ett virus adsorberas till en cellyta (kletar fast på cellytan) där den tar sig igenom cellmembranet och in i cellen. För att kunna gå igenom ett specifikt cellmembran måste virusets ytstruktur samverka med specifika ytkomponenter på cellen. Inuti cellen måste sedan virusets nukleinsyra (RNA, bärare av arvsmassan hos virustypen) friläggas så att dess genetiska information kan komma till uttryck. Därefter tillverkas nukleinsyra och protein tills en stor mängd nya viruspartiklar (10 000-100 000) sätts samman av de olika beståndsdelar som tillverkats var för sig på olika håll i cellen. Nybildade viruspartiklar frigörs ur cellen och kan därmed adsorberas till nya celler.
3. Hur går det till när ett virus bildar en ny typ av influensa och hur ser mutationsförloppet ut?
Influensavirus typ A har vissa egenskaper som underlättar snabba förändringar av arvsmassan eftersom arvsmassan hos viruset är uppdelad i åtta bitar RNA. Denna uppdelning är betydelsefull för uppkomst av språngvis uppträdande variationer (mutationer). En typ av mutation är en antigen drift, detta uppstår eftersom RNA-kopieringen inte är speciellt noggrann, dvs. det blir en felavskrift av arvsmassan.
Influensavirusets ytstruktur (där hemagglutinin (H) och neuraminidas (N) finns) kan förändras genom omsortering av arvsmassan. Detta sker genom att RNA från t. ex. svininfluensavirus kombineras med RNA i ett influensa A-virus i en cell. Detta kallas ett antigent skifte och leder ibland till att en ny virusvariant uppkommer mot vilken ingen har immunitetsskydd från tidigare influensainfektioner. Förutsättningar har då skapats för en över hela världen spridd epidemi (pandemi).
Läs även andra bloggares åsikter om Influensa, svininfluensa, vaccin, pandemi, ah1n1, mutera,
