I dag är det många av diktaturens Ayatollor som känner glädje, glädje för att de genom hot och terror lyckats förmå den irländska arbetarklassen att rösta för den kapitalistiska diktaturens utvidgade makt i EU.

 Deras underhuggare i massmedia tar fram trästilarna och skriver jordskredsseger för diktaturen (Ja) i Irland. Sanningen, är för dessa kapitalets apologeter inte det primära, för då skulle de självklart skrivit en tredjedel av de röstberättigade på Irland rösta ja till att stärka kapitalets diktatur i Europa.

 Margot Wallström ska fira med Guinness, man kan bara hoppas att dessa kapitalets diktatur kramare kvävs i sina egna spyor. Och det säger förstås en hel del om socialdemokrater som skall fira att Europa tar ytterligare steg för att urholka och likvidera fackliga och politiska rättigheter som vi tillkämpat oss genom en mer än hundraårig kamp. Vår kamp har underlättades av den ryska revolutionen 1917, därför att det är skräckscenariot för kapitalet och dess drängar, att förlora makten till det arbetande folket.

 Vänsterpartiet beklagar utfallet i folkomröstningen men lovar att underordna sig diktaturen, genom att påstå sig respektera folkets val och inte kräva en ny folkomröstning. Så talar självklart de som i stället för kampen väljer underdånigheten och möjligheten att vara i rampljuset, och det är ju en linje som Lars Ohly har gjort till vänsterpartiets i tidigare uttalanden. Skämmas för att utge er som arbetarparti och att ni vill försvara det arbetande folkets intressen borde ni göra, istället för att beklaga.

 Men även den europeiska arbetarklassen har idag anledning att självkritiskt granska sitt agerande, gjorde vi tillräckligt för att solidarisera oss med den irländska arbetarklassen. I Sverige har vi definitivt gjort alldeles för lite. EU diktaturen har kunnat genomföra mängder av möten runtom i Sverige utan att mötas av massiva protester. Massiva protester skulle förmodligen hjälpt Nej sidan på Irland att mobilisera på valdagen. Nej sidan på Irland har anledning känna sig svikna genom vår och andras passivitet.

 Men det återstår fortfarande tre månader av det svenska ordförandeskapet, låt oss se till att diktaturkramarna får det hett om öronen under denna tid. Och framförallt låt dig inte luras av att dessa kommer att lösa några som helst problem som du möter i vardagen, de tänker enbart på sina egna privilegier och kapitalets profiter.

 Media: DN, DN2, DN3, DN4, SVD, SVD2, SVD3, SVD4, SDS.

Läs även andra bloggares åsikter om EU, Irland, politik,