Protest i Kalmar
Postat av | Postat i Inrikes | Postat 2009-06-26
Protest i Kalmar
Denna protest eller manifestation låg idag utanför försäkringskassans dörr i Kalmar.
Till minne av dig Gustav och till minne av er andra som inte längre orkade med kampen mot myndigheterna.
Manifestationen sker för att hedra minnet av dem som tagit sina liv efter att ha mist sin ersättning från försäkringskassan. Vi tänker också på dem som hamnat i misär och svår oro efter indragning eller hot om indragning av sjukpenning eller sjukersättning. Vi minns också och sörjer vår bild av Sverige som ett välfärdssamhälle, ett samhälle där vi tog hand om varandra. Vi minns vår egen bräcklighet och livets villkor.
God natt God sömn jag önskar er
Ni alla vandringsmän
Jag har sagt något litet och fattig om det
Som brunnit hos mig och som snart brinner ner
Men den kärlek den fanns
Ej förgängelse vet
God natt God sömn jag ber.
Regeringens beslut är inte handläggarnas fel men hur ska den lilla människan nå fram till politikerna när alla protester och skrivelser ignoreras. I ett solidariskt samhälle ställer vi alla upp för varandra. Det handlar ju också om handläggarnas situation. Det kan inte vara enkelt att sitta och fatta beslut som man vet leder till den enskildes misär ibland till och med död. Försäkringskassan har anmält en av manifestationerna tidigare som uppvigling. Vart är vårt samhälle på väg om man inte kan höja sin röst mot påtagliga orättvisor?
Läs även andra bloggares åsikter om Försäkringskassan, protest, regeringen, politik,
Helt riktigt Astrid.
Solidaritet är väl också att ta en bit ansvar om jag inte förstått saken helt bort i tok och i detta fall skulle det ansvaret kunna utmynna i att säga ifrån. Att säga ifrån blir då i första hand en sak för försäkringskassans handläggare eller att lägga ned sitt arbete i protest mot de politiska direktiven ovanifrån.
Att det finns handläggare med en solidarisk livssyn är väl helt klart men när det gäller exemplen i din artikel handlar det mer om att vara hantlangare än handläggare. En hantlangare behöver inte tänka mycket, han utför bara enligt direktiv- och behöver inte heller känna något ansvar eller ha något samvete.
De i den politisk- ekonomiska makten som skapat direktiven behöver ju heller aldrig ta något ansvar, det faller ju på hantlangarna. Dock verkar det som om alla nu för tiden har någon slags immunitet så länge de företräder det ekonomiska system som fortsätter att montera ned sillrorna av det samhällsägda för att än mer öka på kapitalets vinster.
Det finns dem som har vågat. Tanken har i funnits sig efter att man fick sitt avslag. Att ta sitt liv. Jag har tänkt i samma banor. Men är allt för feg. Att efter 7.5 år av sjukskrivning bliva friskförklarad av två läkare anställda av försäkringskassan. Läkare som inte äns har talat med mig i telefon. Det känns som att man har blivit utsatt för ett brott. Ett brott i mot dem männskliga rättigheterna. Att inte bliva undersökt av den/dem läkarna som friskskiver en är ett brott. Och dem ansvariger är sveriges regeringen. Men hur ska jag som före detta byggnadsarbetare kunna agera. Jag vet ju inget om juredik. Jag känner mig maktlös och krängt. I och med att jag blev friskförklarad. Betyder det att jag har lura, skojat och ljugit för dem människor som har försökt att hjälpa mig. Mina bröder och systrar. Jag har helt tappat förtroendet för försäkringskassan och landstinget Halland. Det har gått 2000 år mellan Judas Iskoreios och två läkare innom landtinget Halland. Men problemet fotgår. Begäret efter pengar är för starkt. Läkare nu mera behöver inte svära någon läkared. En ed som band dem till pasienten och dennes behov. Utan nu är det fritt fram att lönen avgör. Och snart är vi där att har du inga pengar så är du död.
Mvh Stefan Lennartsson.
Det sägs att pengar inte är allt… men för oss sjuka är de få kronor vi har för att överleva…ALLT.
Dessa få kronor som gör man har tak över huvudet, mat på bordet, betala sina väl valda räkningar… Vi lever inte i ett överskott…och har ej heller VALT bli sjuka och ska heller inte straffas för detta. Det som höll mig tillbaka var frågan…Vem kommer hitta mig, kom på att jag inte ville mina nära så illa. Var jag säker på att ingen hittade mig skulle jag varit borta idag…
Ha en riktigt bra dag
Mvh En Zimpel resurs.ning.com
Stefan
Ingen väljer sjukdom. Det känns hårt att bli mött med misstro. Alla vill vara friska, bli friska så att man blir fullt arbetsför.För det krävs ibland rehabilitering. Sjukdom och tillfrisknande följer tyvärr inte det exakta scheman regeringen lagt upp. De som begär rehabilitering för att klara sitt arbete har ofta blivit nekade denna rehabilitering av F-kassan. I den så kallade rehabiliteringskedjan verkar rehabiliteringen ha fallit bort. Men visst låter det fint ,rehabiliteringskedja. Stå på dig, överklaga. Vänd dig till RESURS eller FIRIS om du behöver hjälp. Du finner dem på nätet.
Ja vad säger man, det är ju helt klart att Fk är ute efter att skrämma sjuka till tystnad, så de lägger sig ner och dör utan att protestera! För det kan väl inte vara så jäkla illa att de med sina juridiska resurser inte känner till yttrandefrihetslagen mm samt alla friande domar , exempelvis Ken Ring mfl. Och vad skall man säga om arbetarrörelsens repressentanter, tänker på strofen” ”Vi skjuta våra generaler”
!
Men jag är iaf väldigt glad att det var jag och Ulf som anmäldes, för om det var ett psykiskt vrak som hängts ut så hade fk lyckats mörda några till!
MvhME/Mats